Distans och dans och Träningsfabriken

ÄNTLIGEN har jag kommit iväg till gymet, det var alltför längesen. Är man van att gå och träna så blir livet snabbt lite fattigt utan det. Men jag har varit så rädd för att bli smittad av covid-19… dels så jobbar jag nära riskgrupper dagligen i mitt jobb, och sen så vore det en smärre katastrof om jag blev liggande sjuk i veckor just nu när min personal har semester. Min kompis Anna som testade godkänt för covid-19 har precis börjat att pigga på sig och hon har varit sjuk i hela tio veckor..! Det har jag INTE tid med just nu!

Så jag ville inte gå till gymet, även att lokalerna är jättestora och de släpper in begränsat antal medlemmar samtidigt. Men nu kände jag att jag kanske vågar mig iväg på ett danspass utomhus iallafall..? Blir det trångt så får jag väl stå bakom gruppen en bit tänkte jag, det spelar inte mig nån roll. Så jag messade mamma som också raskt anmälde sig, och sen sågs vi på baksidan där de gjort jättefint med konstgräs som vi tränade på!

Verksamhetschefen Catrin till vänster, och instruktör Lisa som stånkar igång stereon till höger!

Det var gott om plats på “gräset” och jag kände att jag faktiskt kunde slappna av och koncentrera mig på det vi skulle göra. Dock så var det VARMT! Solen gassade och svetten rann och jag är ju lite otränad så jag maskade faktiskt lite med flit, kände att det inte riktigt var läge just idag att pusha mig själv. Men det var väldigt roligt ändå! Bra musik, bra instruktör och lite ragga/afro-inspirerade moves som passade mig utmärkt.

När passet var slut så hasade jag mig till skuggan och hämtade andan en lång stund innan jag drog mig hemåt.

Det blir ju inte jätteroliga kort när vi håller distansen och mest ser ut som att vi är osams, hehe! Men jag bad instruktör Lisa att ställa sig mot väggen efter passet och se lite glad ut, vilket hon gjorde så snällt. Mamma sa till henne att “det här passet var ju faktiskt kul” och jag tänkte att det var ju kanske inte så trevligt sagt men norrländska Lisa visade sig ha ett kargt sinne för humor så hon tackade för det fina berömmet och skrattade gott!

Jag ska försöka att ta mig iväg på fler pass… Catrin stod i receptionen när jag kom och vi pratade lite om spinning, för även om de har tagit bort ett antal cyklar i spinningsalen så tycker jag att det känns lite kymigt att vi sitter därinne och flåsar tillsammans… men Catrin sa att jag kan ju liksom flytta MIN cykel och det hade jag inte tänkt på. Så snart blir det nog spinning och tycker jag att det känns trångt så tar jag helt enkelt min cykel och hasar iväg in i nåt hörn, hehe! Ha en skön söndagkväll. /K

 

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *