Jobba hemifrån och Step-up på Träningsfabriken

God förmiddag, idag så jobbar jag hemifrån. Just nu håller jag på med butikens kvalitetscertifiering, jag har 3 av 27 moduler kvar att göra klart innan vi är redo för granskning. Eftersom vår kvalitetsnorm grundar sig på svensk lag för verksamhet inom hälsa/sjukvård så går det inte bara att slarva igenom utan allt måste verkligen vara korrekt och då är det skönt att kunna sitta hemma och jobba ostört.

Kaffe är såklart ett måste! Just kaffemuggar är något som jag gärna köper när jag reser, jag tycker att det är ett kul sätt att minnas. Just den här köpte jag när jag och Wincent körde till Borlänge och kollade på Dozer. Good times!

Jag är stel och konstig i benen idag men det är inte så märkligt för igår tränade jag Step-up på Träningsfabriken. Det var Emma Wigg som var instruktör och ni kan läsa om när hon och jag sågs sist här https://gastblogg.maqt.se/2019/06/13/lappinjektioner-och-emma-wigg-och-tidiga-mornar/

För er som inte har tränat step-up nån gång så går man alltså upp och ner på en låda en miljon gånger på lite olika sätt. Man kan ställa in lådan i tre olika höjder, och givetvis är det jobbigare ju högre lådan är. Jag satte den på mellanläget som jag “alltid gjort”… men det var ett stort misstag! Räknade efter att det var mer än 15 år sen jag tränade step sist, troligen på Idrottskliniken runt millennieskiftet. Men det går ju liksom inte att avbryta när man väl börjat och sänka till det lägsta, det finns inte på kartan. Och det är alltså den envisheten som jag betalar för idag med väldigt stela ben. Men kul hade jag! Pulsen rusade och rumpan brände och tiden gick väldigt fort.

Ha en skön lill-lördag! /K

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

The Oaks på Rosa bandet-gala

Idag stod Wincent redo för rep när jag kom innanför dörren; vi har lärt oss den hårda vägen att när det ska kvällsrepas så måste det göras direkt… det går inte att sätta sig ner och äta lite och tro att det ska bli något rep efter det. Och nej, vi brukar inte rigga i vardagsrummet men just nu har vi nya prylar och de måste såklart testköras lite innan det är skarpt läge på lördag, då vi spelar i Dädesjö kyrka.

Om Wincent bestämde så skulle vardagsrummet alltid se ut så här. Men det gör han ju inte.
Varmt välkomna!

Idag har jag kastat en massa saker på jobbet. En av nackdelarna med att köpa en befintlig verksamhet är att det kommer med en massa prylar (läs skräp som ingen orkat sortera ut/köra till tippen) på köpet, och det tar ofta tid innan du vet vad du behöver och vad du kan kasta. I helgen följde mamma med mig och hjälpte mig att rensa rejält, och idag fortsatte jag på egen hand. Tyvärr har jag en alltför liten bil för att smidigt kunna ta vad som helst till återvinningen, men som tur är så är Karolina på jobbet lika glad i att kasta grejer som jag – OCH hon har en stor bil! Så vi baxade ut bl a en garderob och några minuter senare skickade hon det här:

Underbart!

Egentligen är jag så trött på detta rensande som min generation ständigt håller på med, vi bara köper och köper och så lägger vi vår lediga tid på att organisera förvaring och/eller rensa. På jobbet är jag dock oskyldig, snål som jag är så köps inget onödigt in, hehe! /K

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Mobility på Träningsfabriken och Rysmusik

Idag vaknade jag tidigt full av energi och tur var det för mamma och jag hade stämt träff på Träningsfabriken för att träna Mobility – vilket ingen av oss testat förut. Jag bävade lite för jag visste att det var Marie Ivarsson som var instruktör… och med risk för att bli tjatig; jag och Marie var ju kollegor när jag själv var gruppträningsinstruktör så jag vet av erfarenhet att hennes pass brukar inte vara något för mesar..! Och jag är tyvärr så stel just nu. Men jag hade inte behövt oroa mig för Marie har tydligen en vän sida som jag inte sett förut, hon var så soft och pedagogisk och vi fick verkligen en bra start på dagen när vi sträckte ut hela kroppen.

Är det nåt lurt? Nä hon var verkligen så här blid!
Och där ligger formrullen och hånflinar åt mig, dra ballen i gruset vad ont den gjorde! Men skam den som ger sig, jag tänker inte ge upp utan gå fler gånger.

Sen måste jag verkligen tacka min kompis Anna Cedermarker som tipsade mig om den här versionen av “Ain’t no grave”, hon tyckte att det kunde vara något för The Oaks… och jag håller med:

Vi klurar lite här hemma hur vi bäst ska få till den live. Men denna versionen alltså… jag hinner precis lyssna på hela när jag åker till och från Träningsfabriken. Och varje gång där i slutet, när man tror att den är slut men så drar den igång igen – total gåshud varje gång! Underbart, och antiinflammatoriskt såklart. Så se till att regelbundet lyssna på rysmusik! Har ni några tips på ryslåtar så kommentera gärna! /K

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

Spinning och Miso-dipp och Rugby

Idag började jag dagen på Träningsfabriken där jag stämt träff med mamma för att köra ett spinning-pass! Mamma har ju cyklat väldigt mycket i sitt liv (som alla lantisar) men hon hade aldrig provat spinning förut. Instruktör Anna Augustsson fanns dock på plats i god tid för att hjälpa till och visa hur allt funkar. Anna har jag inte sett på flera år men hon var en flitig deltagare när jag instruerade Powerstrike för hundra år sen – jättekul att träna tillsammans igen!

Hur långt ska det vara mellan sadeln och styret egentligen? Anna vet!
Alla överlevde! Man vet att man jobbat bra när ansiktsfärgen matchar tröjan.

Sen drog jag snabbt som ögat till Ica Kvantum Norremark för att köpa lite miso till min miso-dipp som jag tänkte göra som tilltugg till rugbymatchen Nya Zeeland-Irland. Jag tycker att det är ganska trist att kolla på sport generellt men rugby och kampsport är undantag. Jag gillar när det inte är så kinkigt, börjar man blöda så plåstrar man om och kör vidare istället för att lägga sig ner och lipa som i vissa andra sporter, hehe.

Av någon anledning så är det ju så himla viktigt att man hejar på ett lag i sport, så jag valde Nya Zeeland (de i svart). De har ett coolt namn – All blacks – och har snyggast merch.

Jag brukar inte springa på affären när jag är nytränad, jag tycker att det är rätt så ofräscht men ibland har nöden ingen lag.

Smålänningen fick nästan en stroke när hon såg den välfyllda kort datum-hyllan! Skynda fynda!

Vi var ju i Japan nyligen (och kollade på rugby) och där åt vi en så god dipp gjord på majonnäs och miso. Miso är starkt antiinflammatoriskt och smaskens så jag tänkte försöka att göra den själv.

Vanlig misosoppa som du hittar i asiatiska hyllan, majonnäs och sparris
Bara ner med miso-pastan i majon, lätt som en plätt. Det gick åt två påsar av mison innan jag var nöjd! Sen bara kokade jag upp sparrisen och dippade den i miso-majon. Nom nom!

Nu är det dags för andra halvlek, ha en skön lördag hörrni. /K

Lämna kommentar (6 st) Dela inlägget:

 

Teknikfrukost och Solskenshistoria och Höstsmink

Idag vaknade vi pigga och steg upp lite tidigare än vanligt för att dricka kaffe ihop och mysa lite före jobbet – trodde jag. Någon annan hade siktet inställt på en annan sorts mys!

Teknikmys!

Fredagar är en rätt så tuff dag för mig på jobbet, oftast är vi fullbokade och så trycker vi gärna in någon extra undersökning för att vi är lite blödiga om det är någon stackare som behöver glasögon akut. Men det är roligt också, kunderna har lite fredagskänsla i kroppen och är oftast lite stressade men på gott humör. Det är inte ens lunch än och jag har redan fått höra en solskenshistoria: en äldre dam fick en ny familj från Polen som grannar för några år sen, och de kom jättebra överens direkt. Familjen har ingen släkt hemma i Polen, alla är döda. Så den äldre damen och hennes man fick frågan om föräldrarna fick kalla dem för mor och far, och ifall barnen fick kalla dem mormor och morfar. Javisst sa det äldre paret och nu semestrar de tillsammans allihop och umgås som man gör med släkt. Lovely!

Och nu är det på riktigt dags att lägga undan sommarsminket som oftast är ljusare och mer färgglatt. På hösten och vintern är detta min go to-palett, funkar alltid om inspirationen tryter.

“Androgyny” från Jeffree Star Cosmetics

Höst! Läppstiftet heter Unicorn blood och kommer också från Jeffree Star Cosmetics.

TGIF! /K

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

 

Citroner och Semester och Överraskning på jobbet

Igår käkade jag middag med Marie och Christer Citron, mycket trevligt. Jag driver ju Specsavers butik i Värnamo, och de driver den i Växjö. Ibland försöker vi att prata annat än jobb men det är svårt när man väl sitter med några som förstår exakt vilka utmaningar man har, och det kan vara skönt att älta bekymren lite och känna sig mindre ensam. Som butikschef i en Specsaversbutik är man ju en klassisk mellanchef, man har krav nedifrån och krav uppifrån och ibland känner åtminstone jag mig ganska klämd!

Christer och Marie Citron

Sen pratade vi lite om semester… vi är rätt så slitna nu alla tre, och när vi räknade efter så insåg vi att sista gången som vi hade mer än två veckors sammanhängande semester, var 2010. Så det kanske inte är så konstigt att vi känner oss lite trötta. Vi bestämde att det måste bli ändring på detta – nästa år måste semester prioriteras högre, det går inte offra den för brandsläckning vartenda år! Vi  var på Texas Longhorn och åt och maten var super. Det tog ett tag innan köket kom igång så om du var där när de precis öppnat och tyckte att det var sådär, ja då rekommenderar jag dig att ge dem en chans till, det är de värda!

Grilled tuna salad! Och en Margarita såklart.

Idag när jag kom till jobbet så väntade en present på mig! Sjukskrivna Ulrika hade varit inne med den igår och lämnat den på mitt skrivbord. Då blev jag såklart jätteglad! Det visade sig vara ett par jättesnygga örhängen – Specsaversgröna!

Ha en skön dag hörrni! Nu är det slutet av veckan och dags för spurt! /K

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

 

Vinterdäck och Stadium och Tjocka människor som tränar

Idag kör jag inte till butiken utan stannar hemma och springer ärenden och pillar lite med schemat framöver. Jag började på Holmgrens bil där jag fick nya vinterdäck, det sved i plånboken men samtidigt så vore det ju oerhört dumt att snåla på sånt när jag kör så mycket. Bättre att komma fram lite fattigare än inte alls!

Sen stannade jag på Grand på vägen hem. Jag har nämligen blivit för fet för mina träningskläder och måste köpa nya och då är det Stadium som gäller.  De har ett eget mycket prisvärt märke som heter “Soc” och de har även lite större storlekar. De verkar dessutom ha, och håll i er nu, PROVAT kläderna på en tjock person innan de produceras i massvolym..! Jag vet, chocken! Hittade den här överdelen för 159 spänn och slog till på en i varje färg. Det är ironiskt tycker jag, att det är så svårt att hitta snygga träningskläder när man är tjock. Om ni gör mig till framgångsrik influencer så lovar jag att styra upp en fab tjockis-kollektion för träning.

Den tar vi, sa Polisen.
Tack Stadium för att jag slipper nöja mig med svart. Fanns i en vinröd variant också som jag skippade.

Sen är det ju ett oerhört roligt namn på träningskläder, Soc. För mig låter det alltid som “tjock” på finlandssvenska, hehe! Soc särring!

Är det någon därute som gillar den här? Jag köpte den nyligen men den funkar inte alls ihop med min foundation så den skänker jag gärna bort. Den som kommenterar först att hen vill ha den – får den.

Nu ska jag glida bort till macken i Bergnäs och skicka ett par glasögon till Tyskland. Det ingår normalt sett inte i vår service men vi är inte främmande för överservice! Ha en fin lill-lördag! /K

Lämna kommentar (15 st) Dela inlägget:

 

Träningsfabriken och Afro och MIA HULT FÖR BÖVELEN!

Idag har jag haft en riktig skitdag på jobbet med teknikstrul från början till slut. Finns det något som dränerar en mer på energi?? Till slut bara lät jag grejerna vara trots att jag hade mer tid, jag tänkte att jag slutar nu innan jag får en stroke. Så jag såg verkligen fram emot kvällens afropass på Träningsfabriken, att få yva loss i stora rörelser till afrikanska rytmer! Det blev dessvärre mer pop än afrikanska rytmer men det var väldigt skönt att få dansa lite, och när “Shut up and dance” med Walk the moon drog igång så brydde jag mig inte överhuvudtaget om koreografi utan studsade som en galning och sjöng med för full hals. Jag råkade också bli kroppsaktivist helt utan intention eftersom jag tagit på mig en för kort tröja. Varje gång vi höjde armarna, vilket man ständigt gör i afro, så hängde magen ut och först tänkte jag “oh shit” men sen kom jag ju på att ingen bryr sig hur någon annan ser ut på pass, och helt ärligt var det rätt skönt att hänga ut magen lite när jag var så varm!

Jag och världens bästa Mia!

Och VEM skådar mitt norra öga på passet om inte Mia Hult! Mia gick på alla mina pass när jag var gruppträningsinstruktör. Ja alltså hon gick många andra pass också, hon var och är otroligt vältränad. Vet inte hur många timmar vi svettats tillsammans över åren. I perioder så var det nästan så att jag undrade om nåt hänt om hon någon gång inte var anmäld. Mia har en så skön attityd och det är kul att skenet bedrar lite med henne. Hon är alltid så soft och gör inte så mycket väsen av sig, sen när själva träningen drar igång så är hon som en maskin. Jag instruerade ju främst kampsportsinspirerade pass och det drog ju till sig en och annan ung man med hävdningsbesvär. Ingen hade ont av dem men visst var det kul att se dem få spö av Mia, hehe. Hon stod alltid längst i planka, längst i jägarställning, hon slog hårdast på mittsarna och gjorde flest burpees. Hon svettades som Lill-Babs men utöver det så såg hon alltid så oberörd ut, till skillnad från killarna som jag ibland fick hämta papperskorgen till så att de kunde spy. Good times! Och nu tränar vi på samma ställe igen! Jättekul.

Nu blir det shake och dusch och mys på soffan! /K

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

 

Sleep i Stockholm och Att äta regnbågar varje dag

Igår var vi på Münchenbryggeriet i Stockholm och kollade på Sleep. Jag tänker på dem som ett stonerband men egentligen spelar de tydligen något som heter “doom metal”. Jag är dock inte så intresserad av den typen av etiketter utan konstaterar att de är ett riktigt kult-band och att det var jättekul att se dem live. En stund. Det var ganska såsigt och monotont och dessutom i kombination med noll rörelse på scen och tråkigt ljus. Dock klagar jag inte, att gnälla över att Sleep är såsiga och monotona är som att åka på en Elton John-konsert och lipa över att han spelade piano. Och det är ju alltid mäktigt att se ett bra band, och förbandet Pharaoh Overlord var svinbra. Meen jag konstaterar att Sleep funkar bäst när jag kör bil eller städar, inte när jag ska stå och kolla på gubbarna som spelar!

I kön på vägen in

Wincent och jag hade ju ett stonerband en gång i tiden med en rad olika medlemmar; Wrench. Jag hade nästan glömt bort att vi har en EP ute på Spotify och jag lyssnade på den på tåget upp. Nej det är väl inte jättebra och vi hade gjort det bättre idag, men det är verkligen inte dåligt! Det är också kul att så tydligt höra Wincents utveckling som ljudtekniker och producent. Som lite kuriosa så kan jag berätta att “Jesus saves” passerade Lennart Östlund innan den släpptes, det var en jättegrej för oss att han mixade/proddade den och jag tycker fortfarande att den står sig >10 år senare, särskilt från tretakten och framåt är den fabulös.

Ni kanske tror att jag lever antiinflammatoriskt till punkt och pricka när jag reser, men nej. Vissa grejer  har jag prickat av på listan, helgen har varit stressfri och full av kärlek och förundran, men med maten har det varit si och så, milt uttryckt. Sparsamt med alkohol dock, alltid något. Men det är enklare att äta som jag egentligen vill när jag är hemma, så nu ser jag fram emot att laga middagen själv. Om du själv vill komma igång så har jag ett enkelt tips: tänk att du alltid vill äta en regnbåge! Minst 4 olika färger på grönsakerna vill du ha, och gärna en massa olika kryddor. Detta är för att du ska få i dig tillräckligt av de nyttiga polyfenoler som finns i frukter, bär, grönsaker och kryddor. De har en antiinflammatorisk effekt  och kan spela stor roll i skyddet mot bl a cancer och diabetes. Men det gäller att få i sig fler olika sorter, snarare än mycket av en. Jag och Wincent har alltid ätit mycket frukt och grönt (500 g om dagen har aldrig varit någon match) men jag inser nu att det har varit för enahanda med ett lass broccoli till lunch och ett lass tomater till middagen. Nu försöker jag alltid att ha olika färger hemma.

Grön rucola, orange morot, gula tomater och röda rädisor – 4 färger check! Strax ska det på lite svartris och en bit lax också, så jag lade på några blåbär för att det är så gott till lax och hoppas att de hinner tina!

Nu rinner snålvattnet här! Kram på er. /K

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

 

Gör din egen parfym och Professionalism och Hur klär sig nollåttorna egentligen?

Idag var det jättemysigt att vakna på hotell i Stockholm! Efter att ha dragit oss en stund och avnjutit frukosten så drog vi ut på stan.

Töntigt men roligt!

Vi hade bokat tid på https://collectandbottle.com för att göra varsin parfym! Jag var med där som sällskap en gång i somras och bestämde mig snabbt för att jag också ville göra parfym. Man får tillgång till 80 dofttoner och så gäller det att raskt dofta igenom dem (för näsan tar slut så det gäller att hålla tempot), och sen får man hjälp med vad det ska vara mer och mindre av, någon not bör läggas till eller dras bort – och så har du din parfym. Det var otroligt intressant och roligt och jag vet redan att jag kommer tillbaka för att göra fler!

Nu kör vi!
Tumme upp eller tumme ner?
Med jämna mellanrum måste man pusta genom att dofta på lite kaffebönor och ta en klunk vatten.
När man doftat igenom och betygsatt alla så får man hjälp med att bestämma vad det ska vara mer av, och vad det ska vara mindre av.
Sen är det dags att blanda efter receptet! Det är oerhört noga och man kan inte ens avrunda till hela droppar av varje doft.
Tadaa! Lyckan är total när det färdiga resultatet doftar fantastiskt!

Något som jag reflekterade över redan under mitt förra besök, är hur proffsiga de är där. Idag så känner jag ofta att serviceidealet är att man ska vara så käck och tjenis som möjligt, och det är faktiskt inte vad jag som konsument är ute efter – särskilt inte när det är något som jag betalar en större slant för. De är trevliga och korrekta på alla sätt och vis på Collect & Bottle, men det är ingen tvekan om att deras fokus ligger på produkten/tjänsten och att förmedla sitt kunnande, inte att vara kompis. I love it! Ibland när mina patienter tycker att optikern är torr och tråkig så önskar jag att de istället kunde uppskatta att jag tar mitt jobb och deras ögonhälsa på allvar…

Och på tal om torr och tråkig, jag gillar ju städer dels för att det är kul att spana på folk, hur de klär sig och så. Men Stockholm är en märklig stad, ändå ganska stor men alla klär sig likadant! Nån slags androgyn och intellektuell stil som jag inte fattar alls. Jag ser ju liksom att många klär sig jättesnyggt inom den stilen men… nä som sagt, jag fattar inte.

På vägen tillbaka till hotellet fick jag ÄNTLIGEN tag i Tom Fords “Badass mascara”. Har letat både i Köpenhamn och Berlin och Tokyo men tydligen är Stockholm i framkant! Lite bittert var det när säljaren i Berlin sa att det inte finns någon sån mascara… och jag sa att jo det gör det, den har nog bara inte kommit hit än. Och så var det så tydligt att hon inte trodde mig och tyvärr så är ju inte jag där när hon inser att jag hade rätt, hehe.

Ha en skön lördagkväll! Vi hörs imorgon. /K

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget: