Halloj, jag glömde ju att lägga upp bild på Glenns fina drink som han fick på PM när vi var ute och svirade lite förra veckan:
Den var baserad på äpple och så hade bartendern i några droppar av något som doftade rökigt, som en riktigt rökig whisky. Så flott!
För övrigt har jag, er favoritinfluencer, provat fram ett par nya favoriter från Systembolaget så att ni slipper lägga pengar på osäkra kort. You’re welcome!


Ett ställe där de verkligen kunde partaja, på tal om drinkar, var i Cabo. Vi har ju varit i Mexico förut men då var vi i andra änden, i Cancun. Det är lite mer posh i Cancun men i Cabo var det verkligen fullt blås, som Vegas på speed! Vi gav oss ner downtown en kväll eftersom vi ville kolla in Sammy Hagars bar som ligger där. Och det var verkligen en upplevelse..! Jag glodde så ögonen höll på att trilla ur huvudet på mig. Jag hann knappt kliva ur taxin förrän det kom fram en kille och frågade om jag ville ha ett gratisprov på hans finfina kokain som han sålde, där på gatan. Jag sa till Wincent att nu är vi långt hemifrån… inte ens på Araby går det till riktigt så, haha. Och egentligen borde jag (som var nykter hela kvällen) varit mer nervös rent allmänt över vår utflykt där vi lämnade det säkra hotellområdet, men det kändes faktiskt inte särskilt otryggt trots att det låg en vild och helt galen känsla över stadskärnan. Det hjälpte nog att vi var så många, vårt gäng fyllde två minibussar, och många av grabbarna var stora och vältränade. Inte för att jag tror att det hjälper att vara vältränad om nån vill skjuta en, men vår grupp såg nog inte ut som något jättelätt byte för den som var ute efter att t ex råna nån.

Wincent lyckades också ta den fulaste bilden på mig genom tiderna, varsågoda:

Jag fick också lära mig en ny linedance under kvällen som var jättekul och som jag ska köra med gänget på Träningsfabriken på midsommarafton. Det var Stu som lärde mig den, till vardags driver han en partybåt i Alabama och det märktes för han var fantastiskt bra på att festa.

För att få lite upprättelse kommer här nu bevis på att även jag kan se hyfsat normal ut på bild:

Som sagt, downtown Cabo var en upplevelse. Jag skulle inte rekommendera det till vemsomhelst för det var på många sätt så gränslöst, men i rätt sällskap och med rätt inställning så kan man ha otroligt roligt där.
Annars var det mycket kul som hände på hotellet, det var verkligen inte nödvändigt att åka nånstans bara för att man var partysugen eftersom de hade temafester nästan varje kväll.



Jag försökte fota därinne men det var lönlöst. Det var mörkt, en massa blacklight och… det går liksom inte att fånga. Det var stora swimmingpooler packade med människor, skumkanoner, DJ och gogo-dansare som stod uppe på podium med självlysande outfits. Det var inte riktigt lika bananas som Cabo men det var ganska så galet. Och vi var lätt äldst, haha! Det var t.o.m en yngling som kom fram och frågade hur gamla vi var, så roligt! Lite som att han aldrig sett så många gråa hår på så få huvuden samtidigt. Men vi stördes såklart inte av det utan visade kidsen hur man dansade på 90-talet, som ju ändå är rätt så trendigt just nu.
Det känns lite märkligt att sitta här på ett hotellrum i Visby och kolla på bilder från Cabo, det är som två olika universum. Imorgon åker jag hem och det är med blandade känslor för det är väldigt kul att jobba här, samtidigt som det är trist att bo på hotell och vara ifrån Wincent.


Rummet är alltså mysigt, personalen är trevlig, frukosten är jättebra – MEN. Det är så VARMT på rummet..! Jag trodde att nån skojade med mig första natten. Först så plockade jag ur täcket ur påslakanet och tänkte att jag kör bara påslakan. Men det gick inte heller så jag har sovit utan en tråd på kroppen och bara legat här i mörkret i tre nätter nu och svettats utan nåt täcke. Jag har en natt kvar att genomlida innan jag får åka hem till vårt svala sovrum med AC och jag längtar! /K





Åh vilket fint underskåp till handfatet 😉
Downtown Cabo var jäddrans fräckt asså!!
Haha, nice try!
Ja jag är väldigt glad att du lyckades lura med mig <3
Så kul att läsa. Jag skulle förstås ha fått panik i Cabo. Men denna reseberättelse gillade jag skarpt.
Inte då! Lite tequila så hade du varit med på banan, jag är säker 😛