Hej på er, på midsommardagen vaknade jag och Wincent till att den här krabaten ville krypa ner mellan oss i sängen:

Och eftersom vi inte har några husdjur så förstår ni att Midsommarafton spenderades på vift, närmare bestämt hemma hos våra vänner Maria och Johan!

Vi började med en sillunch som de hade preppat ute i trädgården.

Vi fick matjessill (min absoluta favorit, äter helst inte annan sill), ägg och nypotatis med brynt smör. Så jäkla gott!

Wincent var precis lika nöjd som jag.

Vackra Maria! Och är du det minsta intresserad av något som innefattar garn – följ henne genast på instagram på @stitchnsoda

Maria hade varit smart och slängt överbliven vattenmelon i frysen. Den plockade hon fram och använde för att svänga ihop goda drinkar.

Sen pratade vi och spelade sällskapsspel (inte min bästa vanligtvis men när vi spelade detta så skrattade jag stundvis så jag fick kramp i skrattmusklerna) och rätt som det var så var det dags att äta igen! Johan grillade med bravur:

Och nu var väl inte risken att vi skulle sitta i torre någon längre stund så stor, men det kändes ändå tryggt att Janne dök upp och gjorde GT’s till oss.

När det var dags att äta middag så hasade vi oss in i “växthuset” (Där magar växer, tänker jag?).

Vi fick en grillad köttbit, grillade grönsaker, sallad, potatis med smör, vitlök och parmesan och – bea naturligtvis.

Jannes fru Ulrika var också med men hon fastnade tyvärr inte på bild. Det blir så ibland när jag försöker att inte hålla på och fippla för mycket med telefonen, alla kommer liksom inte med. Ulrika är en väldigt kompetent yogainstruktör och om du vill lyxa till det med ett kostnadsfritt utomhuspass söndagen 30/6 så hittar du all information på hennes sida “MediYoga Tolg” på Facebook. Rekommenderas!

Desserten var jag ansvarig för och jag hade marinerat jordgubbar i tequila, citronsaft och agavesirap. Man kan såklart använda vanligt socker istället för agave, men Wincent har ju diabetes och då är det betydligt bättre att söta med agave. Sen gifter sig just tequila och agavesirap väldigt väl smakmässigt, troligtvis eftersom även tequila är en produkt av agaveväxten.

Kaffe fick vi till, och jag hade tagit med både klassisk Carlshamns-punsch samt jordgubbslikör för den som ville ha avec.

Sen satt vi en god stund och pratade i goda vänners lag – möjligen min favoritsysselsättning här i livet.

Och när jag sover över hos någon pga en fest och man har så nära hem som vi har från Maria och Johan, så räknar jag absolut inte med någon flådig frukost. Får jag bara en kopp kaffe så är jag mer än nöjd! Men de är så gästfria och – möjligen lika matglada som jag och Wincent – så vi fick en riktigt god frukost innan vi åkte hem.

Stort tack till Maria och Johan för ett fantastiskt Midsommarfirande! Och stort tack till han däruppe för vädret, lite sol och värme gör under för humöret.

Jag hoppas att ni också haft en fin Midsommar! /K

Nu har jag kommit hem ordentligt från Stockholm, och hunnit vidare till Karlskrona där jag jobbar denna och nästa vecka. Trots den mödosamma resan upp så hade jag väldigt roligt i den kungliga huvudstaden, närmare bestämt på St Eriks ögonsjukhus..!

En fotograf var på plats, och diverse kompetenta människor, inklusive Optikerförbundets ordförande Rune:

Och kolla vem som hjälpte mig att komma tillrätta, min klasskompis Besarta från Optikerutbildningen..! Hon är en pärla.

Fotografen som hjälpte oss att dokumentera det vi höll på med var kreativ och lätt att jobba med.

Och som vanligt när jag är i Stockholm så gick jag förbi City Optik när de hade stängt, hehe! Det ligger lite i sakens natur att när jag är i Stockholm så jobbar jag oftast så jag går bara förbi på morgonen eller kvällen när de inte har öppet.

Men jag lyckades glo in genom gallret på skyltningen, den är alltid så fin. Tror att damen som fixar skylten heter Maria och hon verkar aldrig få slut på idéer!

Och så har jag ett nytt favorithak nära Centralen, Luzette är ju en storfavorit sen länge men undrar om inte de halkat ner på en andraplats nu? Av en slump så har jag hittat ett ställe där maten och drinkarna är fantastiska, trots att stället har en blygsam framtoning.

Det är liksom absolut inget fel på stället, det är inte sunkigt eller så, men det är den typ av ställe där de gör reklam för en shot Jägermeister till ölen. Och då förväntar åtminstone inte jag mig det här:

Och så har de väldigt fina tapas. Jag slog till på räkor, oxfiléspett med chimichurri och quesadillas och var väldigt nöjd när det var dags att kliva på tåget..!

Resan hem var odramatisk jämfört med resan upp, men givetvis skulle ju något strula. Lokföraren lät helt uppgiven när han meddelade oss att det skulle bli en skakig resa, och han varnade oss för att gå i tåget bärandes heta drycker.

Men..! Tåget gick i tid åt bägge hållen! Ingen försening! Så på det stora hela så får man väl säga att min utflykt var en smash hit. /K

Hej, i skrivande stund sitter jag på ett hotellrum i Sthlm, närmare bestämt på Scandic GO på Upplandsgatan. Jag ska nämligen jobba här imorgon med ett lite annorlunda uppdrag, ni kommer att få se resultatet så fort det är klart men jag håller det för mig själv så länge..!

Det här hotellet ska nog föreställa ett budgetalternativ men jag tycker faktiskt att det är riktigt schysst. Det ligger ju nära stationen också vilket är smidigt när man reser med bagage.

Däremot är väl inte designen så mycket att hänga i granen men vem bryr sig om det när man reser i jobbet. Det snyggaste på rummet är nog den här galgen:

Att ta sig hit var dock något av ett äventyr idag. Jag åkte tåg, och ni som känner mig vet ju att det här med att åka kollektivt inte riktigt är min grej, milt sagt. För det första så var jag tvungen att åka idag, trots att jag inte ska jobba förrän imorgon – eftersom det inte går att lita på tåget. För det andra så kunde jag inte åka med det sista tåget, eftersom man måste ha marginaler ifall det sista tåget för dagen blir inställt. Och för det tredje, att åka kollektivt innebär ju att åka med andra människor… suck.

Bara nån station efter att jag klivit på så blev jag i vanlig ordning åksjuk. Jag är dock van vid detta och brukar försöka att sova så mycket som möjligt, ofta funkar det hyfsat. Men idag så blev jag plötsligt väckt av ett fyllo som stod i gången och knuffade på mig och hävdade att jag satt på hans plats. Eftersom jag har jättesvårt för fyllon rent allmänt så skippade jag alla artighetsfraser och svarade bara “nä, det gör jag inte”. Och nä, det gjorde jag ju inte när han dubbelkollat sin biljett. Jag bara skojade haha! sa fyllot och tyckte att han var jätterolig men jag uppskattade inte alls att bli okynnesväckt under omständigheterna. Jag sitter mot gången, och han sitter på andra sidan. Efter ett tag börjar han knuffa på mig igen och vill prata. Jag vill inte prata med dig, sa jag, lämna mig ifred! Försöker återigen att somna om. Vaknar en tredje gång av att fyllo 1 nu fått sällskap av fyllo 2, som också knuffar på mig och vill prata. Jag börjar känna mig som en trasig grammofonskiva  och säger återigen att jag vill vara ifred, jag vill inte att du tar i mig och jag vill inte att du pratar med mig. Fyllo 2 är dock ännu trögare än fyllo 1 och jag inser att det här kommer att bli en lång tågresa. Somnar om. Vaknar av att något blött skvätter på mig, det visar sig att det är fyllo 2 som lyckats ha sönder en vinflaska så att hela vagnen, och i synnerhet jag, nu stinker av rödvin. När han reser sig för att gå och köpa mer vin (!) så passar jag på att ta några djupa andetag och ta en bild:

Jag försöker återigen att somna om. Men sen vaknar jag igen av att den där äckliga fyllehanden kommer trevande, och nu är måttet rågat. Jag tar av mig hörlurarna och jag skriker inte, men jag höjer rösten med flit så att alla i vagnen hör. Jag säger ungefär att vad FAN är det för fel på dig, vad är det du inte förstår? Jag vill INTE prata med dig och jag vill INTE att du rör mig. Jag vill BARA att du lämnar mig IFRED! Fyllo 2 tjafsar emot lite, men när han märker att det inte funkar så går han över till martyrgrejen istället och börjar gnälla om att ingen tycker om honom. Här tycker jag nästan lite synd om honom för han kan ju omöjligt veta att det där bara gör mig ännu mer förbannad. Jag ångar vidare på bred småländska, nu ännu argare – RÖR mig inte, PRATA inte med mig, bara låt mig vara IFRED! Vad är det som är så jävla svårt att fatta? Är jag otydlig på nåt sätt?? och till slut så erkänner fyllo 2 att nä, jag är inte särskilt otydlig, och jo, han förstår vad jag menar. Bra, säger jag och försöker för femtielfte gången att somna om.

Nästa gång jag vaknar, så har två tågvärdar hittat till fyllona i vår vagn. Någon har gissningsvis skvallrat om att det ligger glasskärvor i gången, och fyllo 2 vill hemskt gärna få det till att det är jag som skvallrat, vilket är så jävla dumt eftersom jag har suttit stilla i mitt säte och inte sagt ett ord till nån. Jag antar att han tänker att jag kommunicerar med tågvärdarna genom telepati. Jag låtsas att jag inte hör att de anklagar mig och jag säger ingenting. Eftersom de är trattfulla och har grisat ner sina platser så pass, OCH sitter och halsar sprit direkt ur flaskan medan de pratar med tågvärdarna, så tänker jag att de får kliva av vid nästa station. Men nej, SJ och jag har helt olika uppfattningar om vad som är rimligt. Tågvärdarna sopar upp glaset och ber fyllona att packa ner spritflaskorna resten av resan, sen går de. Och här nånstans ger jag upp allt hopp om att sova för det känns som att jag måste ha lite koll på vad som händer runtomkring mig allteftersom situationen eskalerar. Fyllona dricker raskt upp all sprit, och sen går de till Bistron och köper mer vin..! Helt sanslöst. Säg den restaurang eller bar där du kan bete dig så utan att bli nekad ny beställning och/eller bli utslängd. Fyllo 2 är inte glad över att jag skällt ut honom inför hela vagnen, och med jämna mellanrum så pratar han om mig, högt och ljudligt. Jag ser att folk vänder på sig och stirrar på honom så jag antar att han säger ganska grova grejer men jag bara skruvar upp musiken i lurarna så att jag inte hör. Det man inte vet har man inte ont av, eller hur? Och jag sa ju aldrig att han inte fick prata om mig, så det får man ju ändå ge honom, han höll sig till instruktionerna.

Jag kan ärligt säga att jag nog aldrig varit så tacksam över att rulla in på Stockholms central som jag var närmare tre timmar efter att fyllona steg på tåget, det är nästan imponerande hur endast två personer lyckades terrorisera en hel tågvagn bara genom att vara packade och högljudda. Mindre imponerande är väl att tågvärdarna lät dem hållas. /K

 

 

 

 

Halloj, jag glömde ju att lägga upp bild på Glenns fina drink som han fick på PM när vi var ute och svirade lite förra veckan:

Den var baserad på äpple och så hade bartendern i några droppar av något som doftade rökigt, som en riktigt rökig whisky. Så flott!

För övrigt har jag, er favoritinfluencer, provat fram ett par nya favoriter från Systembolaget så att ni slipper lägga pengar på osäkra kort. You’re welcome!

Ett ställe där de verkligen kunde partaja, på tal om drinkar, var i Cabo. Vi har ju varit i Mexico förut men då var vi i andra änden, i Cancun. Det är lite mer posh i Cancun men i Cabo var det verkligen fullt blås, som Vegas på speed! Vi gav oss ner downtown en kväll eftersom vi ville kolla in Sammy Hagars bar som ligger där. Och det var verkligen en upplevelse..! Jag glodde så ögonen höll på att trilla ur huvudet på mig. Jag hann knappt kliva ur taxin förrän det kom fram en kille och frågade om jag ville ha ett gratisprov på hans finfina kokain som han sålde, där på gatan. Jag sa till Wincent att nu är vi långt hemifrån… inte ens på Araby går det till riktigt så, haha. Och egentligen borde jag (som var nykter hela kvällen) varit mer nervös rent allmänt över vår utflykt där vi lämnade det säkra hotellområdet, men det kändes faktiskt inte särskilt otryggt trots att det låg en vild och helt galen känsla över stadskärnan. Det hjälpte nog att vi var så många, vårt gäng fyllde två minibussar, och många av grabbarna var stora och vältränade. Inte för att jag tror att det hjälper att vara vältränad om nån vill skjuta en, men vår grupp såg nog inte ut som något jättelätt byte för den som var ute efter att t ex råna nån.

Wincent lyckades också ta den fulaste bilden på mig genom tiderna, varsågoda:

Jag fick också lära mig en ny linedance under kvällen som var jättekul och som jag ska köra med gänget på Träningsfabriken på midsommarafton. Det var Stu som lärde mig den, till vardags driver han en partybåt i Alabama och det märktes för han var fantastiskt bra på att festa.

För att få lite upprättelse kommer här nu bevis på att även jag kan se hyfsat normal ut på bild:

Som sagt, downtown Cabo var en upplevelse. Jag skulle inte rekommendera det till vemsomhelst för det var på många sätt så gränslöst, men i rätt sällskap och med rätt inställning så kan man ha otroligt roligt där.

Annars var det mycket kul som hände på hotellet, det var verkligen inte nödvändigt att åka nånstans bara för att man var partysugen eftersom de hade temafester nästan varje kväll.

Jag försökte fota därinne men det var lönlöst. Det var mörkt, en massa blacklight och… det går liksom inte att fånga. Det var stora swimmingpooler packade med människor, skumkanoner, DJ och gogo-dansare som stod uppe på podium med självlysande outfits. Det var inte riktigt lika bananas som Cabo men det var ganska så galet. Och vi var lätt äldst, haha! Det var t.o.m en yngling som kom fram och frågade hur gamla vi var, så roligt! Lite som att han aldrig sett så många gråa hår på så få huvuden samtidigt. Men vi stördes såklart inte av det utan visade kidsen hur man dansade på 90-talet, som ju ändå är rätt så trendigt just nu.

Det känns lite märkligt att sitta här på ett hotellrum i Visby och kolla på bilder från Cabo, det är som två olika universum. Imorgon åker jag hem och det är med blandade känslor för det är väldigt kul att jobba här, samtidigt som det är trist att bo på hotell och vara ifrån Wincent.

Rummet är alltså mysigt, personalen är trevlig, frukosten är jättebra – MEN. Det är så VARMT på rummet..! Jag trodde att nån skojade med mig första natten. Först så plockade jag ur täcket ur påslakanet och tänkte att jag kör bara påslakan. Men det gick inte heller så jag har sovit utan en tråd på kroppen och bara legat här i mörkret i tre nätter nu och svettats utan nåt täcke. Jag har en natt kvar att genomlida innan jag får åka hem till vårt svala sovrum med AC och jag längtar! /K

 

 

 

 

 

Idag är det valdag! Jag brukar förtidsrösta långt i förväg men den här gången så röstade jag faktiskt inte förrän igår, det har bara inte blivit av. Anledningen till att jag gärna röstar så fort jag får är att jag förr i tiden jobbade med att just ta emot röster, och det var inte ovanligt att folk tvingades rösta med hjälp av ombud (=ett väldans krångel) för att de blivit sjuka eller skadat sig i nån olycka som gjorde att de inte kunde ta sig till vallokalen när det väl var valdag. Så jag tar gärna det säkra före det osäkra och får iväg min röst direkt..!

Sen vi kom hem från Mexico har det varit en jäkla sjukstuga hemma. Wincent blev sjuk på vägen hem (exakt som förra gången vi var i Mexico för övrigt) och någon vecka senare trillade även jag dit. Förkylning, feber, ja ni vet hur det funkar att vara krasslig. Men i torsdags kände jag mig äntligen tillräckligt pigg för att träffa lite folk så jag och Glenn testade Izakayas nya lokaler!

Maten var om möjligt ännu godare än vanligt, och när notan kom kunde vi också konstatera att besöket var väldigt prisvärt.

Men den godaste rätten var en av de enklaste, och – är det inte ofta så?

Men nog känns det fortfarande att jag inte är helt hundra, jag är trött som fasen och har inte gjort många knop under veckan som gått. Men imorgon så jobbar jag på Specsavers i Visby; en av mina absoluta favoriter bland alla uppdragsgivare jag har som konsult – och det ser jag verkligen fram emot! Vi hörs /K

 

 

Hej på er! Dagarna går i ett här i Mexico och jag glömmer att både ta kort och blogga. Men igår så gick ju faktiskt bröllopet av stapeln, själva anledningen till att vi är här, och jag vill verkligen visa er hur bra vi hade det!

Vi inledde bröllopsdagen med ett dopp vid poolen, allt annat är otänkbart. Det första doppet på förmiddagen är bäst tycker jag, då är vattnet fortfarande svalt och solen står inte så högt.

Jag hör själv att det låter enformigt men här i poolen har vi spenderat den mesta av vår vakna tid under veckan. När man är hungrig så äter man, och när man är törstig så dricker man. Vi är ungefär 60 personer i vårt sällskap och folk kommer och går hela tiden och det finns alltid någon att hänga med.

Vi gick upp vid lunch så att vi i god tid kunde göra oss fina till bröllopet. Efter att ha hasat runt i badkläder och flipflops hela veckan så var det faktiskt riktigt roligt att snygga till sig lite.

Och efter vigseln som var kort men intensiv, så var det dags för middag och fest!

 

Det är inte kutym i USA att man håller en massa tal när folk gifter sig och jag måste säga att jag tycker att det är lite trist! Jag tycker att det är roligt att både lyssna på tal och hålla tal själv. Det är ett så fint sätt att ära någon tycker jag, att säga några ord och skåla. Fördelen är såklart att man får äta ifred utan att bli avbruten.

Middagen bestod av en buffé där bl a kockar stod och grillade. I sann Sunes pappa-anda så åt jag mig mätt på räkor, hehe! Så jäkla gott med spicy räkor och fräsch sallad i värmen.

Efter maten så tog vi av oss skorna och dansade som galna. Idag har säkert tio olika personer sagt till mig att det märktes att jag hade roligt och det gör mig glad – för det hade jag verkligen. Jag älskar att dansa och jag älskar att se mina vänner kära och lyckliga.

Imorgon åker vi hem men jag försöker att inte tänka på det nu! Vi har en lång och härlig dag kvar vid poolen och vi tänker göra det mesta av den! /K

Godmorgon! Jag har lite myror i brallan och vill ner till poolen men här kommer lite bilder från Cabo, Mexico! Enjoy!

Igårkväll hängde vi på låset för att få bord på hotellets steak house som är väldigt populärt.

Tyvärr så var Wincents och Joshs mat inget vidare, de beställde in samma rätt och köttet var supersegt. Trots vassa knivar var det väldigt svårt att äta och de gav faktiskt upp halvvägs och var lite besvikna. Men det fina med all-inclusive är ju att då kan man bara gå vidare och testa en annan restaurang, vilket var exakt vad vi gjorde!

Vi gillar alla japansk mat så vi styrde kosan mot den japanska restaurangen för middag nr 2, haha!

Efter middag nr 2 var vi alla trötta och redo för sängen. Vi stannade till i den lounge som är öppen dygnet runt med förfriskningar, och plockade på oss te och läsk och vad vi var sugna på att ta med upp på rummet.

Och imorgon är det bröllop! Det ska bli så roligt! Vi hörs /K

 

Godmorgon! Idag är tredje dagen som vi tillbringar i Cabo, Mexico och det var en sliten Katarina Ek som hasade sig ner till frukosten imorse, hehe. Gode tid vad roligt vi hade igår, min bästis Esther anlände igår från Chicago och hon är en av de absolut roligaste människor jag vet. Jag tror faktiskt att jag har träningsvärk i skrattmusklerna idag..!

Jag är lite dålig på att ta bilder på dagarna eftersom vi mest hänger vid poolen och jag är rädd att tappa min telefon i plurret om jag fipplar med den. Men jag lyckades fånga bruden på bild igår.

Detta är vår favoritbar hittills, en s.k. swim-up bar som man når både från terrassen men även från poolen om man är i plurret och vill beställa något att dricka utan att gå upp.

Imorse vid frukosten så delades det ut goodiebags från brudparet till oss gäster, så flott! Jag återkommer med innehållet när jag inventerat.

Nu är klockan 10.30 här och det är hög tid att byta om till badkläder! Vi hörs /K

Nu har vi äntligen checkat in på vårt hotell för veckan!

Vi har en väldigt fin utsikt från rummet och ryktet säger att man kan se solnedgången från balkongen.

Rummet är inte så stort men väldigt fräscht och svalt. Vi har room service dygnet runt men även en egen liten bar på rummet ifall man blir akut törstig.

Vi är fortfarande möra efter den långa resan hemifrån så vi pustade på rummet en stund innan vi gick för en promenad och utforskade hotellet lite. Flera restauranger ser intressanta ut, och vi kommer troligtvis inte att svälta under veckan. Men just nu ville vi bara äta något opretentiöst så vi slog till på en drink och lite tacos nere vid poolområdet.

Ikväll ska vi äta middag med brudparet, det ser jag fram emot! Och eftersom bartendrarna inte snålar med spriten på det här stället så ska brudens mor också följa med på middag, hehe. Hon sa först att hon inte skulle följa med och äta för hon är så trött efter resan, som är typ en tiondel av den vi gjort. Då lade jag huvudet på sned och sa “äääär du? Är det jobbigt? Har du rest väldigt långt? Är tidsskillnaden väldigt jobbig?” Då skrattade bruden och sa till sin mamma att nu är vikingarna här, nu är det slutvilat. Och så är det! /K

 

Nu är vi äntligen framme i Cabo, Mexico! Trots att resan gått 100% enligt plan så är vi såklart ändå lite trötta, det är ju något av en pärs att ta sig så långt och tidsskillnaden är inget skämt. Vi hade bokat en tidig morgonflight från Kastrup så vi började med en övernattning på ett av flygplatsens hotell i Köpenhamn.

Vi flög först från Kastrup till Paris, sen vidare till Mexico City och därifrån till Cabo.

När vi väntade i Mexico City på att få flyga vidare till Cabo så slog vi till på semesterns första margarita, det är trist med alla ockerpriser på flygplatser men en tröst när det man får äta och dricka åtminstone smakar fantastiskt!

När vi kom fram till Cabo så hade vi bokat en övernattning på flygplatsens hotell där också eftersom vi tyckte att det var lite slösigt att betala en natt på den flotta resorten vi är på väg till, bara för att sova. Det var också väldigt skönt att bara rulla in resväskan från bagagebandet till vårt rum när vi varit på resande fot i nästan 30 timmar…

Vi stålsatte oss och tog en dusch innan vi gick och lade oss trots att vi var väldigt trötta, och sen lyckades vi iallafall sova i kanske 6 timmar vilket inte är pjåkigt alls. Idag när vi checkar ut härifrån så kommer det en bil för att köra oss till vår slutdestination vilket är en all-inclusive resort här i Cabo. Där väntar vänner och lite välbehövlig återhämtning för både Wincent och mig. Jag lovar att uppdatera! /K